JAG OCH MITT JÄVLA HÅR


När jag har brunt saknar jag det orangea, röda och blonda. När jag har blondt saknar jag det bruna, det orangea och det röda, osv osv. Och nu saknar jag det bruna...och litegrann att ha det helrött. Men brunt är den enda hårfärg som jag kan ha en längre tid utan att bli less, vet inte riktigt varför. Tror det är för det ligger närmast min naturliga hårfärg.

Nu är jag less på orange för jag har utväxt, färgen åker ur hela tiden, folk stirrar och jag kan inte ha vissa kläder för att det inte passar till håret. Och jag är arg på mig själv för att jag ville försöka bli blond i våras för nu är håret dött och det är inte lika långt som det kunde ha varit. Men det spelar nästan ändå ingen roll vad jag gör med håret, för jag blir aldrig nöjd...aldrig. Och snart kommer det bli brunt, haha, vilket jag säkerligen kommer ångra sen eftersom jag aldrig blir nöjd. Vilken nyans av brun det blir vet jag inte, men jag vet att det kommer vara en permanent hårfärg för jag är så himla less på min utväxt och på att toning åker ur så snabbt ur mitt hår. Mörkt ska det bli, och mörkt ska det förbli. Efter jag gjort det brunt ska jag försöka hålla fast vid denna hårfärg ett tag så att min hår får vila lite. (Hah, lycka till med det Felicia.)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0